← Stenarbete LidingöAlla tjänster

Stenläggning i Torsvik – vart vattnet tar vägen

En stenlagd yta är hårdgjord, och en hårdgjord yta producerar ytvatten. Allt regn som faller på den ska någonstans, och beslutet om vart fattas när ytan projekteras eller inte alls.

Fattas det inte alls hittar vattnet själv den lägsta punkten, och den punkten är sällan den man hade valt. Det blir en pöl mitt på uppfarten, en blöt fläck vid garageporten eller vatten som rinner mot husets grund.

Det finns tre verktyg: fall, som leder vattnet dit man vill; rännor, som fångar upp det längs en linje; och brunnar, som tar ned det. De kombineras efter ytans form och storlek.

Det viktigaste är att bestämma i vilken ordning de ska verka, och att göra det innan bärlagret byggs. Fallet byggs in i uppbyggnaden och går inte att lägga till med sättsanden.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Så går det till

1

Vart kan vattnet ta vägen

Frågan ställs först. Finns en brunn, ett dike, en genomsläpplig yta? Det avgör hur ytan ska luta.

2

Fallet byggs in

Fallet läggs i bärlagret. Att försöka rätta ett fall med olika tjockt sättlager ger en yta som sätter sig ojämnt.

3

Rännor och brunnar

Där en linje ska fångas läggs en ränna. Brunnar sätts i nivå med ytan så att de tar emot och inte blir en grop.

4

Kontroll av anslutningen

En brunn som inte är ansluten eller som är igensatt tar inte emot. Det kontrolleras innan ytan läggs.

5

Vattenprov

Vi spolar vatten på den färdiga ytan och ser vart det går. Det är enda sättet att veta i stället för att tro.

Stenläggning Torsvik i hela Lidingö

Fallet ska ligga i bärlagret och det är den regel som oftast bryts. Frestelsen är att bygga bärlagret plant och sedan skapa fallet med sättsanden – det går snabbare och det syns inte. Men sättlagret ska vara tunt och jämntjockt, för det är i det stenen sätter sig, och ett sättlager som är tre centimeter på ett ställe och en på ett annat kommer att sätta sig olika mycket när ytan belastas. Efter en säsong är fallet borta och pölen tillbaka. Fallet ska alltså finnas redan i det packade bärlagret, och det kräver att man bestämt vart vattnet ska innan uppbyggnaden görs. Det andra är brunnens nivå. En brunn ska ligga någon millimeter under den omgivande ytan så att vattnet rinner ned i den. Ligger den i nivå tar den emot en del; ligger den över tar den inte emot alls och blir dessutom ett hinder. Det är ett mått som ska mätas in och inte uppskattas. Det tredje: kontrollera att brunnen faktiskt är ansluten och tar emot innan ytan läggs. Vi har mer än en gång funnit brunnar som varit igensatta i åratal, och att lägga en ny yta med fall mot en brunn som inte fungerar löser ingenting.

Vanliga frågor

Varför blir det pölar på vår stenyta?
Antingen för att fallet aldrig bestämdes eller för att det byggdes i sättlagret i stället för i bärlagret. Ett ojämnt tjockt sättlager sätter sig olika mycket när ytan belastas, och efter en säsong är fallet borta.
Kan fallet rättas i efterhand?
Bara genom att lyfta upp stenen och bygga om bärlagret. Fallet ska finnas i den packade uppbyggnaden, och det kräver att man bestämt vart vattnet ska innan uppbyggnaden görs.
Hur högt ska brunnen ligga?
Någon millimeter under den omgivande ytan så att vattnet rinner ned i den. Ligger den i nivå tar den emot en del; ligger den över tar den inte emot alls och blir dessutom ett hinder. Måttet ska mätas in, inte uppskattas.
Behövs en ränna?
Där en linje ska fångas, till exempel framför en garageport eller där en yta möter en dörr. En ränna tar hand om vattnet innan det når dit man inte vill ha det, och den är ofta enklare än att bygga ett komplicerat fall.
Hur vet vi att avvattningen fungerar?
Vi spolar vatten på den färdiga ytan och ser vart det går. Det tar några minuter och det är enda sättet att veta i stället för att tro. Vi kontrollerar också att brunnen faktiskt är ansluten innan ytan läggs.
Begär kostnadsfri offert →

Vi arbetar i hela Lidingö

Begär kostnadsfri offert