Stenläggning i Torsvik – vart vattnet tar vägen
En stenlagd yta är hårdgjord, och en hårdgjord yta producerar ytvatten. Allt regn som faller på den ska någonstans, och beslutet om vart fattas när ytan projekteras eller inte alls.
Fattas det inte alls hittar vattnet själv den lägsta punkten, och den punkten är sällan den man hade valt. Det blir en pöl mitt på uppfarten, en blöt fläck vid garageporten eller vatten som rinner mot husets grund.
Det finns tre verktyg: fall, som leder vattnet dit man vill; rännor, som fångar upp det längs en linje; och brunnar, som tar ned det. De kombineras efter ytans form och storlek.
Det viktigaste är att bestämma i vilken ordning de ska verka, och att göra det innan bärlagret byggs. Fallet byggs in i uppbyggnaden och går inte att lägga till med sättsanden.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Kartläggning av var vatten kommer från och vart det kan ledas
- Fall byggt in i bärlagret, inte i sättlagret
- Ränna där en linje ska fånga vatten, till exempel framför en port
- Brunn där vattnet ska tas ned, med rätt nivå mot ytan
- Kontroll av att brunnen är ansluten och tar emot
- Tvärfall där ytan är stor och vattnet ska delas
- Vattenprov på den färdiga ytan innan arbetet lämnas
Så går det till
Vart kan vattnet ta vägen
Frågan ställs först. Finns en brunn, ett dike, en genomsläpplig yta? Det avgör hur ytan ska luta.
Fallet byggs in
Fallet läggs i bärlagret. Att försöka rätta ett fall med olika tjockt sättlager ger en yta som sätter sig ojämnt.
Rännor och brunnar
Där en linje ska fångas läggs en ränna. Brunnar sätts i nivå med ytan så att de tar emot och inte blir en grop.
Kontroll av anslutningen
En brunn som inte är ansluten eller som är igensatt tar inte emot. Det kontrolleras innan ytan läggs.
Vattenprov
Vi spolar vatten på den färdiga ytan och ser vart det går. Det är enda sättet att veta i stället för att tro.
Stenläggning Torsvik i hela Lidingö
Fallet ska ligga i bärlagret och det är den regel som oftast bryts. Frestelsen är att bygga bärlagret plant och sedan skapa fallet med sättsanden – det går snabbare och det syns inte. Men sättlagret ska vara tunt och jämntjockt, för det är i det stenen sätter sig, och ett sättlager som är tre centimeter på ett ställe och en på ett annat kommer att sätta sig olika mycket när ytan belastas. Efter en säsong är fallet borta och pölen tillbaka. Fallet ska alltså finnas redan i det packade bärlagret, och det kräver att man bestämt vart vattnet ska innan uppbyggnaden görs. Det andra är brunnens nivå. En brunn ska ligga någon millimeter under den omgivande ytan så att vattnet rinner ned i den. Ligger den i nivå tar den emot en del; ligger den över tar den inte emot alls och blir dessutom ett hinder. Det är ett mått som ska mätas in och inte uppskattas. Det tredje: kontrollera att brunnen faktiskt är ansluten och tar emot innan ytan läggs. Vi har mer än en gång funnit brunnar som varit igensatta i åratal, och att lägga en ny yta med fall mot en brunn som inte fungerar löser ingenting.